Nathalie

Jag har verkligen haft fullt upp idag. Började med att jag stängde av alarmet och somnade vidare så morgondagens schema sprack lite där. Jag red tre hästar på förmiddagen och det var riktigt kul, alla är precis olika. det gör ju såklart det hela så svårt, men vem har sagt att det ska vara enkelt att hitta häst? När jag provred Wulfs som var den första och det var självklart, honom skulle jag bara ha! Efter idag har jag provat min tionde, hjälp! Fick ett rätt bra tips, alla säger att det är bra att prova många så att man känner efter och blir säker- sant! Men varför prova så många om man känner att den första är rätt? Säger jag ifrån mig den som känns bäst för att jag måste prova flera och sedan är det försent, då kommer det ältas och ångras och alla andra jag provar efter kommer jag bara gemföra mig med den fösta. Det är svårt, ska jag köra på min först känsla? Eller ska jag avvakta och kanske hitta något bättre och riskera att min första känsla var helt rätt?

I helgen har det varit hopptävlingar åda dagarna, var såklart där båda dagarna. Det var faktiskt skönt att bara få sitta och kolla på (jag intalar nog mig själv mest), för hade jag haft min fina hopphäst hade jag såklart velat vara med och hoppa. Men jag hade det bra ändå och riktigt mysigt tillsammans med Emil, Lotta och Emma på läktaren.

Ikväll ska jag ta med dressyr stjärnan Da Silva in på hoppbanan och hoppa för Ninna. Det ska bli jätte kul, jag hoppas att hon tycker det är lika kul som jag att hoppa, man kommer långt på sin vilja.

Nu ska sjuklingen ta och kurera sig lite. För lite kläder i ett ridhus i två dagar i kombination med en redan förkylt Emil kan bara sluta på ett sätt, med förkylning!

På återseende.

Tack till alla jag kunnat prata med och det där med att jag är så stark, att jag tagit ett moget beslut, att jag är klok och att det kommer bli bra. Ni kan sluta säga det nu. För jag är inte ett dugg stark, mitt mogna beslut har jag ångest över, känner mig bara dum och önskar att jag fick träffa honom igen. Vissa kanske tycker jag överreagerar, men jag har tillbringat varje dag med honom i 5års tid och nu finns han inte mer. Hur ska det kunna bli bra? Jag får ju aldrig mer se honom igen.

Tänkte göra en comeback med bloggen igen nu innan paniken kommer att Wulfs faktiskt ska försvinna den där veckan. Men allt rullar på ändå…

Jag har provridit en ny häst, jätte fin och trevlig. Det känns väldigt kul om det kan klicka med någon annan häst snart, X:et är ännu kvar hos mig också. En fin häst, men vi hör inte ihop. Vill inte stressa in i något och at första som dyker upp, vill att det ska bli så bra som det kan!

I helgen som varit, eller de senaste veckorna till och med har jag haft det så himla bra. Har varit i Stockholm och hälsat på Nicoline, som jag verkligen har saknat att umgås med. Vi hade otroligt mysigt, trevligt och lyxigt! Vi lyckade nämligen till det med att gå på fiskpedikyr, det är alltså fiskar som äter på fötterna. Jag var väldigt skeptisk till det innan och jag vet inte om det egentligen var så jätte skönt när fiskarna sög sig fast på mina tår. Men massagen efter och hur jäkla bra man kände sig i fötterna var riktigt skönt. Tycker verkligen det är värt att prova!

På återseende

God morgon. Jag har blivit en riktig segis! Igår sov jag till närmare 13 och idag vaknade jag nu. Eller jag är för visso uppe och tar ut hästarna men sen går jag och lägger mig igen, riktigt onödigt egentligen.

Hann aldrig skriva någonting igår, kände att jag var tvungen att få hur mig hur bra det gick för Karolina och Zantus. Kunde ha varit en annan häst, riktigt kul att se! Igår red jag båda Emmas ponnyer också, vi fick båta efter halva för den andra blev för stark för Emma. Tur då att jag är så jäkla stark då ;) haha, nej men det gick bra tillslut och det var riktigt roligt.

Pysslade om Wulfs lite igår, matar han dagligen med massa morötter. Hans stygn ska bara sitta kvar i fyra dagar till, sen bandage i ytterligare några dagar, efter det är han befriad från det. Han springer redan i hagen och verkar inte jätte störd av det. Visst drömmer man om att kunna ha honom kvar, han kanske skulle klara det ett tag till. Men eftersom hans skada är kronisk kommer den alltid finnas där och den kommer alltid besvära honom mer eller mindre. Finns ingen chans att han helt kommer att fungera igen, inte till hopphäst och kanske inte till dressyrhäst. Jag tycker att han har kämpat för mig i alla lägen fast han troligtvis har haft ont, jag tycker inte att han är värd fler hältundersökningar, inga fler sprutor och ingen mer boxvila, det hatar han. Nu är han lycklig och det kommer han få sluta som.

Ett av mina svåraste beslut jag någonsin tagit har jag nu klarat av, har tagit det och gråter nu inte varje gång jag pratar om det. Wulfs ska få avsluta nu i höst/vinter. Mitt i det svåra har försäkringen bestämt att hans skada inte gäller och att jag inte kommer att få ut någonting för honom. En kronisk skada som han antagligen hade innan jag köpte honom, detta har inte gått att se på röntgen utan upptäcktes först när man gick in i leden. Riktigt frustrerande, så måste vänta och se hur det blir...

Får höra hela tiden att det borde vara jobbit att vänta nu när man bestämt sig, men jag tycker inte det. Jag vill ju ha honom kvar, vet att jag inte kan. Men en liten stund till känns bra, då har jag tid att säga farväl. Han har inte ont nu, så väl känner jag honom.



Nå väl.. Idag har jag ridit X:et i blåsten. Måste erkänna att jag blev riktigt förvånad över att jag lyckades sitta kvar på henne, för idag var hon jobbig. Första gången som jag känner mig riktigt irriterad på henne, tyckte ändå att det tog ett tag. I morgon blir det Dressyr och ordning igen.

Nu ska jag ta tag i lite viktiga saker, sen in och springa. Ikväll blir det lite pyssel med Wulfs, nytt bandage och mycket fjäsk blir det nu för tiden. Svårt att låta bli om ni förstår…

Trevlig fortsättning!

Och jag är dålig på att blogga just nu..

Just nu sitter jag i Svalöv, är riktigt seg! Längtar efter mat, chips, fotboll, Emil Bogren, att det ska bli min födelsedag, att Wulfs ska opereras och att allt ska bli bra.

Åkte med båten i nättreas vid 01, har inte sovit någonting och resan till Helsingborg tog 5h. En riktigt lång resa, vågade inte somna för var rädd att Lotta skulle köra av vägen, somna eller vad som helst. Slocknade i 20min och då körde hon fel, neeej det är inte lätt utan mig ;)

Wulfs är på plats och det är synd om han, han fattar verkligen ingenting. I morgon ska han opereras och kommer vara nervös hela dagen. Ska dessutom åka och provrida lite hästar i morgon, ska bli superkul. Hoppas på att hitta drömhästen nummer 2!

Nu blir det mjukisar och soffmys.

På återseende

Skönt med ett litet uppehåll. Det har varit mycket nu, det är fortfarande mycket.

I dag ska jag få reda på om jag får jobbet på Lilla Hästnäs, ett jätte fint ställe verkligen. Skulle jätte gärna vilja tillbringa den tråkiga hösten och vintern där.

Det blir en tur till Slite idag, där är jag aldrig! Ska till Gahms med mamma och Kathe. rätt tråkigt men jag hakar på ändå, det är trots allt min häst vi ska handla till.

Har precis bokat biljetter till Helsingborg också, den 11 oktober åker jag och Lotta ner med Wulfs för operation. Lär bli den mest udda och konstigaste födelsedag jag haft på alla mina 20år. Jag hoppas att veterinärerna kommer att ge min den bästa av alla mina presenter också, nämligen min häst tillbaka frisk. Önskar inget annat.

Ikväll blir det vila för Blue Exotica, (tror jag) Får se hur ridsugen jag blir sen. Hon var så duktig igår på hoppträningen, det blir bättre! Känner redan stor skillnad från första gången och det är jätte kul :) I helgen är det hopptävling och det ska bli spännande att se hur vi klarar av det tillsammans.

Jag ska nog själv ta en springtur lite senare, bäst att hålla sig i form. Eller…? För ikväll kommer Emil ut, vi ska äta mat och göra kladdkaka. Jätte mysig! Lite dubbelmoral där kanske, men bäst jag springer i förbyggande syfte, någon nytta gör det alltid va?

Tänk att det aldrig blir som man tänkt sig. I måndags var det hoppträning och min halta häst gick som en klocka, oförskämt bra gick han. Tänk vad hoppet kan tändas snabbt igen, hur man kan lura sig själv att det är bra igen. Tänk hur snabbt hoppet kan försvinna igen. Wulfs var halt och ska nu till Helsingborg för att opereras. Dem ska gå in med en kamera i hovleden och kanske hitta något fel? Det värsta med operationen är att det finns inga garantier på att han an bli bra, men en större chans. Det är väl självklart att man tar den chansen då? Man vill göra allt man kan och lite till.

Den dagen var näst intill förstörd, men hoppade Scarlett på kvällen och hon var så duktig.

Idag klev jag upp tog ut hästarna och kom inte ur sängen innan 12. Riktigt slö är jag, men det var skönt. Har inte ridit någon häst idag, känns overkligt. Har istället pluggat, shoppat te och haft det mysigt. Har varit barnvak åt Josefina och Dennis som skötte sig exemplariskt. Lite dataspel, lego, godis och Pocahontas. Inget kan gå fel då!

Kan ha varit den sämsta känslan nånsin!

Det bästa som finns är att känna nervositeten, pressen, gå in och prestera, övervinna sin nervositet och ha en riktigt bra känsla efter. Till nästa gång våga sträcka på sig lite till och våga ännu mer.

Inte efter känna att man gjort bort sig, bara vill där ifrån och aldrig mer tillbaka. För nästan gång är du ännu mer nervös, känner ännu mer press, sitter och tittar ner, vågar inte visa vad du egentligen kan.

 

Här är min jätte fina häst. "Håll kvar vid honom för du gillar honom" Fick jag höra av en helt främmande människa efter att jag tävlat. Känns underbar att det syns efter en sådan ritt, här han visar att han skulle hunna ha ont vad som helst.  Tråkigt att han aldrig blir bra, ikväll ska jag hoppa honom och hoppas att det kan visa sig ikväll. Det värsta tänkbara är att förlora sin vän och att man själv måste ta det beslutet. Hur gör man det?



Min nya stjärna?

Idag har jag haft en sån där as seg morgon (för visst är det okej att säga morgon fram till 14?)... För det var då jag tog tag i dagen på riktigt. Alkohol är inte bra för kroppen, men kvällen var riktigt trevlig.

Träningen igår kväll gick bra, visst finns det mycket som kan bli bättre men mycket är redan bra så det känns jätte kul. I morgon är det tävling och det ska bli jätte kul att få vara med, så länge jag inte blir matförgiftad som jag låg utslagen i förra dressyrtävlingen. Men inte den här gången för nu har jag ätit pizza från Byssan då blir man inte magsjuk!

Idag har jag ändå varit duktig och ridit Exotica och en liten sväng på Amira, bara för att hon ska få bort sina dåliga vaner att vända om när hon själv känner för det. Dum häst. Men det gick bra, hon släpper nog det där snart.

Annars har jag bara pysslat i stallet ikväll, ätit pizza, tryckt i mig chips och dip. Blivit utslängd från TV: rummet av mamma som tydligen stör sig på tangenterna när jag skriver, onödigt. Nu ska jag bädda ner mig i sängen och vara pigg tills i morgon.

god natt :)